Jag bara älskar att vi bestämde oss för att flytta tillbaka till Norrbotten, just nu har vi kanonväder -runt 0an och strålande sol! Höstens första snö kom förra veckan och de flesta fick bråttom på med vinterdäcken, snön har försvunnit men kylan blev kvar.
Även fast jag fryser så gillar jag det!
Även fast jag går arbetslös och bor hemma igen så gillar jag det, inte alla dagar men detta är ju praktiskt eftersom inkomsten är borta.
Jag längtar till så mycket! Att flytta till eget HÄR i Norrbotten med Alex, att få visa filmen här uppe och få besök av mina söderfavvosar och att jag planerar för att äntligen skaffa hund -en dröm som jag blir helt pirrig och exalterad över men såklart lite orolig också!

Ett beslut som är på mina tankar mest hela tiden är vilken ras jag egentligen vill ha? Vilken ras passar mig och mina behov så att både jag och hunden trivs? Om det finns någon som är duktig på raser och hundar, kommentera så ska jag beskriva vad jag vill ha så kanske du kan hjälpa mig!?

Idag var jag med om en grej som verkligen förstörde min dag.
De började så fint att vakna upp bredvid Alex, springa, lunch hos morfars och sen äntligen få komma till hudläkaren!

Som jag längtat för att få bort mina extremt torra fläckar.

Jag har varit till henne förut och då tyckte jag inte hon var så värst glad men idag kändes de ändå hyfsat, till en början.
Hon gav mig flera små pikar utan att ens veta utan bara anta att jag tex duschar länge och ofta, att jag borde veta hur jag ska behandlas för denna hudsjukdom osv.
Men min bägare rann över och jag blev rent förolämpad och nästan lite sårad.
Precis innan jag lämnar henne säger hon "du får säga att jag är inte så dum som jag ser ut!"

Helt seriöst, så säger man inte! Så sjukt oproffesionell och otrevlig att jag blev så chockad, sa hejdå och gick. Jag är alldeles för snäll, trögtänkt och dum som i alla fall inte kunde fråga hur tänkte du nu?

Jag har tänkt igenom hela mötet om och om igen, stör mig på allt hon gjorde mot mig. Nästan allt hon sa var pikar.

Jag tänker inte gå till henne mer, det är en sak som är säker.
Vad jag gör åt saken är en annan! Men jag börjar alltid tvivla på mig själv när de väl kommer till kritan.

Varje höst är det som om jag får sånt fotosug. Det är så roligt att fota på hösten eftersom det är så vackert utomhus! Desutom tycker jag alltid det är roligare att fota utomhus än inomhus. :) 

Här får ni lite djur och löv ;) haha

Från en buske/träd på gården.

Ny småttingarna! Snövis och Pocahontas, de är fortfarande lite fega av sig.

"Gamlingarna", Tian och Elvan. -De är födda 2010 och 2011! 

Nya Tuppe, han är så fin i fjädrarna. :)

Igår var jag och träffade 2 efterlängtade tjejor -Sanna och Hanna. Det är så himla roligt alltid när jag är me dem. Så de blir att ses mer! :)

Kram på er

Alltså shit. Jag har haft min blogg i 6 år!! De är ju sätt sjukt.

Folk från vars som helst kan läsa de jag skriver. Läbbigt..

Jag har ju dock haft rätt mkt uppehåll men det är väldigt kul att läsa vad jag gjorde för precis för 1,2,3,4,5,6 år sedan! ;) 

Var på en morgon promenad idag, så himla härligt. Men jag har sett att jag går som en luffare. Måste verkligen lära mig att sträcka på ryggen! Behöver bygga upp lite muskler. Tror nästan jag behöver ett gymkort. Jag är så bra på att träna egentligen om jag bara har någon som säger vad jag ska göra. De är då det är som roligast tycker jag av nån underlig anledning.

Har ju försökt ta tag i friidrotten igen men utan svar. Så jag måste göra ett nytt försök.

Sen borde jag kanske som alla andra egentligen tänka lite på min kropp. De är inte bra att äta sött varje dag. Men lik förbannat så gör jag de, efter mat är mitt sötsug som störst, dock inte om jag är proppis så jag mår illa men så mätt är bara jobbigt att vara. Samtidigt kan jag typ inte sätta stopp för det. Om jag jobbar eller är upptagen går de men när jag är hemma såhär är de näst intill omöjligt.

Men det min kropp egentligen behöver är träning, och jag vill träna men om man är sjuk och hängig hela tiden så vill jag inte utsätta den för mer påfrestelse. Och får kroppen träning så kanske den kan ta emot lite gofika varje dag? ;)  haha

Vad säger ni, med eller utan glasögon?

I morse när jag vaknade kände jag mig febrig. La mig en stund till vaken. Plötsligt hör jag ett högt katt vrål utifrån och jag rusar upp för att kolla så allt står rätt till i trosor och tshirt. I ytterdörren svartnar mina ögon och jag blir stående.. 

Detta händer mig dagligen, även mitt under dagen, jag stiger upp och de blir svart. Jag svimmar inte utan måste bara stå och få tillbaka synen. Detta måste ju bero på lågt blodtryck eller? Det är min teori.

När jag väl kom ut med kläder på är de ju lungt, Allis nosar på balkongen (där den andra katten förmodligen hade stått) och hönsen är knäpptysta, chockade! ;) haha

Hur som helst har vi ju skaffat oss 2 nya kyckling/höns, så himla fina och pipiga! :) 

I helgen har jag även varit på kalasfirande! Sofia fyllde och jag och Alex hade köpt 2 små kläder till Doris. En regn jacka och en vinter jacka! Så himla fin och glad Doris blev -även Sofia! :D 

Nu mot Amandis.

En av mina lite friskare dagar var jag ut på äventyr.

Jag blir inte frisk!
Det är så frustrerande att jag blir arg och less. Känns som att jag varit sjuk sen mitten på augusti då vi kom hem. Till och från har de i alla fall varit, dessutom innan de i sommras också. Vill bara att det ska ta och ge sig så jag inte behöver bli arg för att jag inte orkar göra de jag vill.

Dessutom blir de bara mer torrfläckar/exem över mig, bakom örat är fortfarande värst, men har i hårbotten, ryggen och båda ögonen. Bara 9 dagar tills jag får träffa hudläkaren, hoppas hon vet vad det är så de försvinner fort.

Tråkigt klago inlägg detta blev men måste få bli så ibland.

Hoppas jag får träffa mina vänner snart, de håller på jobba å svamla medan jag sitter sjuk hemma i veckor! Jippi